Provrörs-vadå?
Efter att vi genomgått vår fertilitetsutredning, som egentligen inte sa mer än att jag kanske hade igenvuxna äggledare fick vi besked om att vi skulle få en remiss till IVF, eller provrörsbefruktning. Vi fick en liten broschyr och en uppmaning av att "njuta av varandra" tills dess att det skulle bli dags att sätta igång.
Jag tog emot broschyren glatt och trampade ovetandes ut från sjukhuset. Provrörsbefruktning, det hade jag ju hört talas om någon gång. Fast, vad INNEBÄR det egentligen? Plötsligt såg jag små foster, ihopkurade i rader av provrör på ett labratorium framför mig. Men HERREGUD! Det här kunde jag ju bara inte genomföra!
Väl hemma läste jag igenom den där lilla broschyren från början till slut ett par-tre gånger för att verkligen förstår vad det var som skulle hända. I korta drag ser processen ut såhär (med min metod, en del får köra "långa" metoden och då ska kroppen "nedregleras" och sättas i "fejkat klimakterie" innan det går att sätta igång):
Steg 1: På mensens andra dag får du börja ta sprutor med hormon i, varje dag. Hormonet ska få äggstockarna att börja producera massor med ägg.
Steg 2: Efter fem-sex dagar får du åka till sjukhuset och göra ett vaginalt ultraljud för att se hur många ägg kroppen har börjat producera och hur stora äggblåsorna som äggen ligger i blivit.
Steg 3: Beroende på hur ultraljudet i steg 2 såg ut, får man göra ett eller två ultraljud till (eller inget, om äggen är "klara")
Steg 4: När äggen är "klara" får du en exakt tidpunkt och dag för när du ska ta en "ägglossningsspruta".
Steg 5: Två dagar senare är du och mannen på sjukhuset och mannen får gå in i ett sterilt sjukhusrum där det finns en liten tv som visar porr från 80-talet. Där inne ska han dejta en plastmugg, gärna så fort som möjligt eftersom att en sjuksköterska väntar.
Steg 6: Exakt 36 timmar efter ägglossningssprutan ska du vara i en operationssal på sjukhuset. Du får morfin och lokalbedövning (och det kan behövas!) innan läkaren med en typ halvmeter lång nål sticker hål på dina äggstockar och "suger ut" äggen, ett efter ett.
Steg 8: Dagen efter talar du i telefon med kliniken och får besked om något eller några ägg blivit befruktade
Steg 9: OM något ägg är befruktat får du åka in efter ytterligare någon dag, 2-5 dagar efter att äggen plockats ut, och hoppa upp i en gynstol (den är du kompis med vid detta laget) för att "få tillbaka" ett ägg som nu är befruktat med mannens spermier.
Steg 10: Nu är du gravid tills motsatsen bevisats! I 12 dagar (varierar otroligt mycket från klinik till klinik) får du ta progresteron som innehåller något slags hormon som gör klimatet i livmodern "gynnsamt".
Steg 11: Testdagen. Genom att lämna ett blodprov får du veta om graviteten "tagit sig" eller inte. Blodprovet ska visa över 50 HCG (graviditetshormon) för att vara positivt, och får du över det: Grattis, du är gravid! Visar blodprovet under 2 HCG är provet negativt: Du lyckades inte denna gången, var god försök igen.
Alltså inga ihopkrupna foster i provrör, men ganska avancerat ändå! Efter att ha läst den där lilla broschyren ungefär en miljon gånger så kände jag mig redo: Nu kan kallelsen till sjukhuset komma!
Jag tog emot broschyren glatt och trampade ovetandes ut från sjukhuset. Provrörsbefruktning, det hade jag ju hört talas om någon gång. Fast, vad INNEBÄR det egentligen? Plötsligt såg jag små foster, ihopkurade i rader av provrör på ett labratorium framför mig. Men HERREGUD! Det här kunde jag ju bara inte genomföra!
Väl hemma läste jag igenom den där lilla broschyren från början till slut ett par-tre gånger för att verkligen förstår vad det var som skulle hända. I korta drag ser processen ut såhär (med min metod, en del får köra "långa" metoden och då ska kroppen "nedregleras" och sättas i "fejkat klimakterie" innan det går att sätta igång):
Steg 1: På mensens andra dag får du börja ta sprutor med hormon i, varje dag. Hormonet ska få äggstockarna att börja producera massor med ägg.
Steg 2: Efter fem-sex dagar får du åka till sjukhuset och göra ett vaginalt ultraljud för att se hur många ägg kroppen har börjat producera och hur stora äggblåsorna som äggen ligger i blivit.
Steg 3: Beroende på hur ultraljudet i steg 2 såg ut, får man göra ett eller två ultraljud till (eller inget, om äggen är "klara")
Steg 4: När äggen är "klara" får du en exakt tidpunkt och dag för när du ska ta en "ägglossningsspruta".
Steg 5: Två dagar senare är du och mannen på sjukhuset och mannen får gå in i ett sterilt sjukhusrum där det finns en liten tv som visar porr från 80-talet. Där inne ska han dejta en plastmugg, gärna så fort som möjligt eftersom att en sjuksköterska väntar.
Steg 6: Exakt 36 timmar efter ägglossningssprutan ska du vara i en operationssal på sjukhuset. Du får morfin och lokalbedövning (och det kan behövas!) innan läkaren med en typ halvmeter lång nål sticker hål på dina äggstockar och "suger ut" äggen, ett efter ett.
Steg 7: Du får vila efter ingreppet och sen åka hem. Under tiden sammanför de äggen med spermier i olika kärl (provrör, antar jag).
Steg 8: Dagen efter talar du i telefon med kliniken och får besked om något eller några ägg blivit befruktade
Steg 9: OM något ägg är befruktat får du åka in efter ytterligare någon dag, 2-5 dagar efter att äggen plockats ut, och hoppa upp i en gynstol (den är du kompis med vid detta laget) för att "få tillbaka" ett ägg som nu är befruktat med mannens spermier.
Steg 10: Nu är du gravid tills motsatsen bevisats! I 12 dagar (varierar otroligt mycket från klinik till klinik) får du ta progresteron som innehåller något slags hormon som gör klimatet i livmodern "gynnsamt".
Steg 11: Testdagen. Genom att lämna ett blodprov får du veta om graviteten "tagit sig" eller inte. Blodprovet ska visa över 50 HCG (graviditetshormon) för att vara positivt, och får du över det: Grattis, du är gravid! Visar blodprovet under 2 HCG är provet negativt: Du lyckades inte denna gången, var god försök igen.
Alltså inga ihopkrupna foster i provrör, men ganska avancerat ändå! Efter att ha läst den där lilla broschyren ungefär en miljon gånger så kände jag mig redo: Nu kan kallelsen till sjukhuset komma!
Kommentarer
Trackback
