Ett litet hjärta som slår
I onsdags var vi i Malmö igen för att göra vårt första vul som gravida. Jag var riktigt nervös innan, J var betydligt lugnare. Han menar att "det är ju liksom ingen tvekan om att du fortfarande är gravid" och med det syftar han nog på allt mitt illamående, mina lite väl kraftiga humörsvängningar...hrm.. och spända bröst.
Hur som helst. När jag väl satt i stolen blev jag lugn, nu låg liksom vårt öde i läkarens händer på något sätt. Inom några sekunder dök en bild av min livmoder upp på bilden, och i den - en liten räka med tickande hjärta!
På måndag går jag in i vecka 9 och efter att ha sett hjärtat ticka och dessutom fått räkan på kort så har jag bestämt mig för att sluta oroa mig och försöka njuta av graviditeten. Jag kan ju inte ändå inte förhindra att något händer genom att oroa mig. Nu är jag bara lycklig (okey, och liiite orolig)!
Hur som helst. När jag väl satt i stolen blev jag lugn, nu låg liksom vårt öde i läkarens händer på något sätt. Inom några sekunder dök en bild av min livmoder upp på bilden, och i den - en liten räka med tickande hjärta!
På måndag går jag in i vecka 9 och efter att ha sett hjärtat ticka och dessutom fått räkan på kort så har jag bestämt mig för att sluta oroa mig och försöka njuta av graviditeten. Jag kan ju inte ändå inte förhindra att något händer genom att oroa mig. Nu är jag bara lycklig (okey, och liiite orolig)!
Kommentarer
Trackback
